Veckans Inspiratör 13

Rebecka Henrysson

• Enhetschef

• Hälso- och sjukvårdsenheten

  SÄBO/LSS, Askersund

• Antal år som ledare: 11

Varje vecka lyfter vi fram en eller flera härliga ledare inom vård och omsorg. Det är dags att inspireras av och hylla varandra. Så mycket som görs i det dolda i ur o skur. Det får vara ett slut på det.

Vad var det som först lockade dig till yrket som chef?

Jag har egentligen aldrig lockats av att bli chef utan det skedde mer naturligt över tid som en reaktion på frustration skulle jag säga. Jag arbetade som arbetsterapeut i cirka ett år efter jag gått färdigt min utbildning, testade både slutenvård, kommunal hemvård, korttidsboende och distrikt. Hela tiden hade jag en känsla av att inte räcka till, att det inte spelade någon roll hur mycket bedömningar och åtgärder jag ordinerade när ändå inte omvårdnadspersonalen hade tid att utföra dem.

Jag hade inte heller tillräckliga mandat för att kunna påverka deras situation.

Jag talade mycket om detta med alla jag arbetade tillsammans med och fick då i förbifarten nån kommentar ”Men sök en chefstjänst då, det behövs såna som du i dom positionerna, det skulle passa dig”. Det där var med mig i tankarna några månader och sen skickade jag en ansökan och började mitt första enhetschefsjobb inom hemtjänsten i en mindre kommun. Det är 11 år sen idag och jag har inte ångrat en sekund, det har varit både utmanande, utvecklande och roligt att få vara med och driva igenom förbättringsarbeten tillsammans med omvårdnadspersonalen.

Att få vara med och se hur saker kan bli till det bättre för dom vi är till för samtidigt som man fått se medarbetare växa i sina roller och börja uppskatta sitt arbete.

Vad skulle du vilja att allmänheten förstod bättre om ditt yrke?

Att vi också är medarbetare och vanliga människor precis som alla andra. Vi gör misstag, vi tvivlar på vår egen förmåga, vi är nervösa inför vissa möten och prestationer, vi tycker att det är svårt med svåra/allvarliga samtal och vi kan definitivt inte allt.

Sen kan man vara chef och tro att man gör ett bra jobb men du är ingen alls utan dina medarbetare och du är definitivt ingen ledare förrän dina medarbetare väljer att följa dig. Vi är alla lika viktiga i våra olika roller och behöver hitta bra sätt att samarbeta för att patienten/brukaren ska få en så bra och personcentrerad vård som möjligt. Teamarbete är A och O i våra roller inom vården.

Ingen vinner på att vi bränner ut oss själva. För att förbättringsprocesser ska bli framgångsrika gäller det att arbeta långsiktigt och hållbart, för hög personalomsättning sänker farten både genom förlust av kompetens av den som slutar eller blir sjukskriven samtidigt som det tar lång tid för en ny person att ta vid och få upp farten.

Hur ser du till att ta hand om din egen hälsa och välbefinnande mitt i alla dessa krav och utmaningar?

Man får inse att man aldrig blir färdig och hitta en struktur som fungerar för en själv. Jag är efter 11 år som enhetschef nu på god väg att hitta en fungerande struktur där jag åtminstone kan känna mig klar för dagen men det har varit ett ständigt arbete att också prioritera sig själv när man har ansvar över medarbetare, patienter och en verksamhet som bedrivs dygnet runt.

Jag försöker hålla mig till mina 40 h/vecka och prioriterar dagligen i kalendern som alltid är full minst ett halvår fram. Jag ser till att släppa arbetet så mycket det går när jag är ledig och ägna mig åt sånt som jag mår bra av som familj, vänner och renovering😊 Sen försöker jag också tänka på att jag måste föregå med gott exempel, jag vill inte att mina medarbetare ska jobba över varje dag och inte få sin återhämtning mellan arbetspassen.

Ingen vinner på att vi bränner ut oss själva. För att förbättringsprocesser ska bli framgångsrika gäller det att arbeta långsiktigt och hållbart, för hög personalomsättning sänker farten både genom förlust av kompetens av den som slutar eller blir sjukskriven samtidigt som det tar lång tid för en ny person att ta vid och få upp farten. Så vi hjälps åt här att påminna varandra om att gå hem i tid, ta ledigt ibland och framförallt hur viktiga vi är var och en av oss, chef som medarbetare.

Vad är det mest överraskande du har lärt dig om ledarskap sedan du började som chef?

Det är nog just det att chef är en titel man får när man anställs, men för att bli en bra ledare krävs hårt arbete för att underhålla relationerna på arbetsplatsen, se varje individ för sig samtidigt som du ska sätta allt i ett helhetsperspektiv.

När jag började som chef 28 år gammal trodde jag att alla förväntade sig att jag skulle kunna allt. Jag vågade inte be om hjälp och tog tag i allt stort och smått som medarbetarna kom till mig med. Efter 1,5 år var väggen nära och jag hade så sjukt höga krav på mig själv men kände mig värdelös om jag sa nej eller halkade efter, så jobbade i princip varje dag, dygnet runt. Det var så viktigt för mig att få bekräftelse på att jag var en omtyckt chef så såg liksom inte skillnaden på viktiga och mindre viktiga saker, allt kändes lika viktigt.

Min chef såg till att jag fick en mentor och stöttning genom en psykolog och jag började smått förstå att jag själv var min största fiende. Sen fick jag släppa prestigen och inse att mitt arbete inte är någon enmansshow, att säga ja till allt, arbeta ihjäl mig med småsaker som inte ens bidrar till de mål som verksamheten gav inget annat än ångest och stress över att inte hinna med alla arbetsuppgifter. Jag började lära mig att delegera!

Där började min resa inom ledarskapsutveckling på riktigt för mina farhågor om att inte bli omtyckt suddades ut i samma stund som jag började delegera ut mitt ansvar. Det visade sig nämligen att genom att bli skicklig på att identifiera kunskap, erfarenhet och intresse hos mina medarbetare och ge dem ansvar i olika former över processer och arbetsuppgifter så började dom växa en efter en. Vi byggde sakta men säkert upp en tillit och psykologisk trygghet i gruppen som gjorde att vi hela tiden växte tillsammans både som grupp och som individer, resultaten lät sig inte dröja. Sen dess har jag tränat, övat, och insett att mitt främsta uppdrag handlar om att bygga och underhålla relationer, tillit, fördela ansvar och skapa förutsättningar för mina medarbetare. När jag är bra på det så sköter dom resten, verksamheten, måluppfyllelserna och utvecklingen.

Det handlar inte om att chefen ska ha den högsta kompetensen i gruppen och kunna mest för de sköter medarbetarna alldeles utmärkt med rätt förutsättningar. En chef som dom har tillit och förtroende för, kollegor som de har tillit och förtroende för att alla tar sitt ansvar och en rejäl portion omtänksamhet och humor, det är arbetsglädje och ledarskap för mig. Så självledarskap ger mig verktyg att bygga på men ledarskapet är en färskvara som behöver fortsätta arbetas på livet ut.

Om du kunde införa en ny, obligatorisk kurs för alla inom vård och omsorg, vad skulle den handla om?

Självledarskap. Leder vi oss själva till att bli vårt bästa jag kommer jag också ta ansvar för de uppdrag jag åtagit mig på bästa sätt.

Vilken är den mest oväntade färdigheten du har utvecklat i din roll som chef?

Måste säga självledarskapet och hänvisa till fråga 4.

Vilken är den mest kreativa ursäkten du har hört från en medarbetare som kommit för sent?

Hahah, jadu, många har man hört och den ena är ju mer kreativ än en annan men en av de roligaste är ju när en medarbetare inte kan komma och arbeta för att hens man är förkyld och har ringt läkaren på morgonen så hon måste stanna hemma för att vara med när han ska prata med läkaren för annars kommer han inte få den hjälp han behöver, mot sin förkylning. Hen skojade alltså inte utan det var blodigt allvar. Jag talade om att man inte kan VAM:a (Vård AV Man) på den här arbetsplatsen utan anhörigvårdintyg från läkare.

En annan sjukanmälde sig i förebyggande syfte för den hade haft huvudvärk igår så ifall den kommer tillbaka.

Om du kunde resa tillbaka i tiden och ge dig själv ett råd när du precis börjat som chef, vad skulle det vara?

Stressa inte i onödan, ta inte allt på blodigt allvar, våga mer, det är inte farligt att misslyckas så länge man lär av de, njut och ha kul längs vägen, det är resan till målet som är det roliga! Och sist men inte minst ett citat som min förra socialchef Therese Johansson (sjukt inspirerande ledare btw) implementerat i vår ledningsgrupp ”Tillsammans & Gemensamt”, det bär jag med mig varje dag, åter igenom det är ingen enmansshow!

Hur arbetar du för att implementera och upprätthålla en stark värdegrund i din verksamhet?

Leva efter den själv, koppla den och låta den genomsyra allt vi arbetar med, uppmuntra goda exempel, fokusera på det saker vi gör bra och utveckla igenom dom.

Läs om dina kollegor i Nyhetsbrevet Ledarskap & Omtanke

Följ även på Instagram